Vila i frid hjärtat! <3

Nu är det gjort. Nu finns han inte mer, min bästa vän.

Mamma kom och hämtade mig och vi åkte ner till veterinären. Timmy låg i bagageluckan som han brukar. När vi kom fram så öppnade vi till honom och försökte få honom att hoppa ut, men han orkade inte. Han bara låg där och tittade på oss. Jag hade en liten bit tôrkött med mig som han fick smaka för det älskade han, men det var knappt så han orkade tugga i sig den lilla biten.

Han andades så tungt och var så svag att han inte ens orkade gå, så mamma var tvungen att bära in honom. Först tänkte dom ge oss samma rum som vi var i för nästan exakt en månad sen, men det ville vi inte så vi fick ett annat rum. Veterinären kom och lyssnade på hjärta och lungor, kände på honom och grejer. Han trodde att Timmy fått lungödem, för han hörde knappt hjärtljudet eftersom det lät så illa från lungorna. Han sa att det inte var annat att göra än att ta bort honom. Det var bäst för honom.

Så jag ringde till Owe, som sagt att han skulle åka ifrån jobbet om det var så att Timmy skulle avlivas. Så han kom dit och Timmy blev jätteglad av att se honom. Han viftade på svansen och pussade Owe. Sedan kom veterinären in och pratade lite, sedan rakade dom tassen, stoppade i kanylen och började ge honom sprutorna. Den här gången var jag inte ensam, utan både mamma och Owe var med mig inne hos Timmy. Så han hade det bra och var omgiven av folk han älskade och som älskade honom.
Allt gick fort och han var jättelugn. Men fyfan vad jobbigt det var. Jag har gråtit nästan konstant sedan klockan 9 imorse när mamma ringde mig.

Han var verkligen världens bästa hund. Världens snällaste, men även världens suraste hund. Han var för smart för sitt eget bästa. Han höll sig mest för sig själv för han var ingen sån där hund som ville gosa. Men familjen var såklart speciell. Han var väldigt kräsen när det gäller mat också, det var inte allt som dög åt honom inte. Han skulle bara ha det bästa.
Han älskade att bada ute, åka bil och leka med pinnar och bollar. Men mest av allt älskade han att ligga ute på gräsmattan uppe i Bäcken. Det är där under hans träd som vi ska begrava honom sen, hans aska. Då kommer han trivas.

Igår fick han även bada i havet. Tur att han orkade. Han simmade efter pinnar och var lycklig, även om han inte var lika pigg som han var när han var ung. För han skulle faktiskt fylla 15 i år.

Jag vet att han har det bra nu, han slipper lida och ha ont. Men det bästa av allt är att han och Kate är tillsammans nu. Då kan dom leka och må bra tillsammans.

Jag kommer aldrig glömma honom. Han kommer alltid finnas inom mig. Jag kommer för alltid att älska och sakna honom, min bästa vän <3

Den näst sista bilden är från igår, när han fick bada.
Och bilden längst ner är den sista på honom alldeles innan han fick somna in.
Vila i frid hjärtat.
Jag älskar dig <3

Kommentarer
Postat av: Miss Jenny

åh jag vill gråta bara jag tänker på det. och då har jag aldrig ens träffat hunden. tycker så synd om dig! <3 Jag finns här för dig iaf gumman <33

2010-06-20 @ 16:43:27
URL: http://jenny.uppsalanoje.com
Postat av: Pinky

Stackars dej! Han var ju super gullig:) Fin blogg!

besök och komentera gärna min blogg:)

2010-06-20 @ 18:38:54
URL: http://pinkpiggy.blogg.se/
Postat av: Pinky

Ja, men han får det nog bra i himmlen oxå, tror jag :)

2010-06-21 @ 11:34:38
URL: http://pinkpiggy.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0