★carroe★

Har svårt att sova i natt. Vet inte alls varför. Känner mig bara väldigt ensam.
Jag måste verkligen sova, men det går inte. Tankarna bara snurrar, allt känns så jävla jobbigt och jag är alldeles förvirrad. Vet inte riktigt vad jag är förvirrad över, men det är något som känns "out of place". Något som inte stämmer. Kan inte sätta fingret på vad bara.

Än en gång tänker jag alldeles för mycket. Jag måste lära mig att sluta tänka och bara ta saker som dom kommer. Har kommit på att jag är ganska dålig på det.

En sak som är väldigt jobbigt är att jag har svårt att lita på folk.
Folk litar på mig. Inte bara mina vänner, utan folk jag precis träffat och knappt känner. Dom kan berätta några av sina djupaste hemligheter för mig. Eller bara berätta random info som jag absolut inte har något med att göra. Det är precis som att när jag kommer in så trycker man på en knapp och folk bara berättar saker för mig. För en helt random person.

Visst, jag kan berätta personliga saker för människor, men inte såna privata saker som folk berättar för mig. Det skulle aldrig falla mig in. Jag har så mycket saker inom mig som vill komma ut, men det är bara några få som vet. En person berättar jag ALLT för, en annan person berättar jag nästan allt för, men inte långt ifrån allt. Så det är två personer i hela världen som vet precis vad jag har gått igenom och hur jag egentligen mår.

Hur jag egentligen mår döljer jag för allmänheten. Jag hoppas att det inte syns på mig.
Iofs mår jag ganska bra just nu, men innerst innerst inne så är jag inte hel. Även om såren läker så kommer det alltid finnas ärr som påminner mig om hur jag mått det senaste året. Jag har varit ett vrak. Allt gick åt helvete bara för att livet kom emellan. Men jag försöker kämpa mig upp och jag har, som tur är, hjälp av min familj och mina vänner. Även fast alla inte vet allt, eller något över huvudtaget, så finns dom där. Dom finns där som mina vänner och dom får mig att må bra.

Just ikväll är en sån där dålig kväll när jag bara känner hur allt börjar krypa upp mot ytan. Men så länge jag inte tänker på det går det bra. Jag får försöka tänka på annat, på roliga saker. Då slipper jag känna mig så ensam.

När jag ändå håller på..
I lördags var jag ut med Emilia och Sandra. Det blev även en efterfest med Sandra, Kalle, Fredrik och Victor. Det är helt klart en av dom roligaste kvällarna på mycket mycket länge. När jag tänker på den kvällen och resultatet av kvällen, kan jag inte göra annat än att le. Helt underbara människor. Det var länge sedan jag skrattat så mycket. Den kvällen blir nog svårslagen.

Har egentligen ingen som helst aning om vart jag ville komma med det här. Men det blir nog bra.