I wanna wake up with you every fucking day!

Tillbaka efter helgen.
Vi har som vanligt inte gjort så mycket, bara umgåtts och haft det mysig. Det är så skönt att vi inte behöver göra något speciellt för att trivas med varandra, vi behöver inte göra saker hela tiden. Vi kan bara ligga där, tysta, utan att säga ett ord och det känns inte konstigt. Allt känns så rätt. Allt ÄR så rätt.

Ingen av oss är speciellt öppen av sig heller, men det gör inget. Absolut ingenting. Det kommer när det kommer. Just nu pratar vi om det vi behöver prata om, resten flyter på av sig själv. Det är inte ansträngt alls. Bara naturligt.

Och det här med avståndet.
Det funkar så mycket bättre än vad jag trodde att det skulle göra. Iallafall just nu. Förhoppningsvis kommer det fortsätta fungera också. Det är bra att inte vara inpå varandra hela tiden, det är bra att sakna. Jag tror det är mycket bättre att ha det så, i början, för att inte "lessna".

Det har varit underbart att få sova med dig, vakna upp med dig och spendera tid med dig. Det är något som får mig att må bra. Det är något som gör mig lycklig. Det är något jag skulle kunna göra varje dag.
Nu dröjer det några veckor till vi ses igen, men det är inga problem.

I bästa fall, om jag får som jag vill, så kommer avståndet inte vara ett problem senare i år. Om du fortfarande är min då. Men det hoppas jag. Det är sånt som tiden får utvisa, men just nu känns det jävligt bra.

Och bara för att..
Du har inte varit min, officiellt, allt för länge, men sen du var hit första gången så har jag inte ens sett åt någon annans håll. Inte ens tänkt tanken. För redan då visste jag vad jag ville, även om jag inte berättade det för någon. Jag fick som jag ville till slut och det är jag jävligt glad över.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0