★carroe★

Jag njuter av min semester.  Enda nackdelen är att det är lite ensamt om dagarna då David har fullt upp. Men jag brukar öva på att vara ensam när jag är hemma, så jag klarar mig rätt bra.

Fick just liiiite panik..

Det var meningen att jag skulle åka till Stockholm på söndag, men nu är det ändrade planer och jag åker imorgon istället. Så allt jag hade tänkt göra på ett dygn måste jag nu göra på bara några timmar.

• Skriva en packlista så att jag inte glömmer något.
• Packa
• Hänga in tvätt
• Fixa klänningen
• Kolla igenom packningen så att jag inte har glömt något.
• Duscha och greja

Sen är det säkert något mer som jag inte kommer på just nu, just av den anledningen att jag är sjukt stressad.
Vafan packar man när man ska vara borta en vecka? Kommer inte ihåg när jag var borta en vecka sist.. Ähh, det löser sig. Jag är mästare på att göra saker i sista sekunden..

Hade en sjuk jävla dröm i natt.

Jag var på en saloon i öknen någonstans och drack öl (!). Sedan började jag, helt plötsligt, att slåss med massa silikonbrudar. Det flög löshår och lösnaglar överallt och dom vinglade omkring på sina höga klackar med sina korta kjolar. Självklart så vann jag också..

Helt stört.
Tänk om man hade sån fantasi när man var vaken också..

Bara för att så tar vi en liten nedräkning igen.

• Åker till Stockholm om 2 dagar och stannar en vecka.
• 8 dagar till bal/garden party.
• 11 dagar till jag fyller år.
• 2-3 veckor kvar till jag får veta om jag kommer in på skolan.
• 23 dagar till semestern tar slut och förhoppningsvis börjar tjänstledigheten då..

Det var väl allt, än så länge.

Jävlar vad nervös jag var där ett tag. Men jag samlade mod och ringde samtalet.
Jag fick min vilja igenom. Eller vilja och vilja, jag fick det jag blivit lovad.

Jag skulle vilja se hennes min när jag sa orden "jag har pratat med facket..".

Adrenalinet pumpar fortfarande och jag skakar.. Darrar som ett litet asplöv i en höststorm!

Jag har kämpat i över 9 månader för att "vinna" och ÄNTLIGEN!
Riktigt jävla stolt över mig själv som för en gångs skull stod på mig mot någon "högre". Men rätt ska vara rätt!

Att en människa kan göra mig så vansinnigt jävla förbannad?! Jag är så arg, besviken och fruktansvärt ledsen. Jag gråter av frustration och vet inte vart jag ska ta vägen.

Har man lovat något, så ska man fan hålla det och inte komma med dåliga undanflykter.
"Jag visste inte hur det låg till då." - JO, det gjorde du visst, för jag sa PRECIS SOM DET VAR!

"Jag har aldrig hört talas om någon som får tjänstledigt en månad innan skolan börjar. Du får åka ner och leta lägenhet på dina lediga dagar." - Jag ska flytta den 1a augusti och sista veckan på min semester vet jag om jag kommer in. Jag får inte söka lägenhet innan jag är antagen på skolan och det är 2 veckor innan 1a augusti. Det är fan över 40 mil och hon tycker att jag ska åka ner en ledig dag för att kolla på lägenheter? Hur i helvete ska jag hinna hitta lägenhet, packa, flytta och fixa allt jag behöver fixa på 2 veckor, samtidigt som jag jobbar?!

"Bara för att du får en lägenhet betyder inte det att du måste flytta." - Klart att jag vill flytta ner så fort som möjligt och få ordning på allt och kanske lära mig hitta lite?

"Du kan jobba till skolan börjar." - Hon tycker alltså att jag ska bo i en tom lägenhet bara för att det inte ska vara några problem för dig?! Bara för att du inte kan hålla det du lovar?! Glöm det!

"Det är lättare om du säger upp dig." - Det fina med en fast tjänst är att man FÅR tjänstledigt om man vill studera. Och bara för att det ska bli lättare för dig så ska jag säga upp mig?! Är du helt slut i huvudet?!

Denna människa går mig så fruktansvärt mycket på nerverna. Hon har varit på mig sen min första dag och hon måste verkligen ogilla mig sjukt mycket.
Hon hade LOVAT mig tjänstledigt direkt efter min semester, men nu har hon tagit tillbaka det bara för att det blir problem för henne att ordna vikarie. Det är för i helvete inte mitt problem! Jag är mer än gärna ledig UTAN BETALT, som det för övrigt var sagt från början, bara jag får mina veckor ledigt för att komma på plats i min nya stad!

Dag 1 på semestern.. Jag ligger fortfarande kvar i sängen. Helt underbart!
Mår riktigt bra idag faktiskt, förutom att jag har ont i axeln men det kan jag leva med.

Vill bara snabbspola tiden så att jag får träffa dig igen. Saknar dig massor.
Men så länge är jag nöjd med att du hör av dig. Det får mig att må lite bättre.
Det får mig att le.

Snart.

4 veckors semester!!

Under semestern får jag veta om jag är antagen till skolan, så förhoppningsvis får jag ungefär 10 veckors ledighet. Så fort jag får veta så berättar jag för er!

Har gråtit ett antal gånger idag. Kommer verkligen sakna alla.

Imorgon är förmodligen sista dagen på mitt jobb. 9 timmar kvar. NIO! Det är helt sjukt.
Jag kommer gråta som ett litet barn när jag går hem från jobbet imorgon 21.30.

Jag kommer sakna dom!

Idag är det exakt ett år sedan du försvann från mig.
Det gör lika ont varje gång jag tänker på dig.
Hoppas du vet hur mycket jag saknar och älskar dig.
Du kommer alltid finnas inom mig och jag kommer aldrig glömma dig.
<3

Jag vill inte vara här. Det är vansinnigt tråkigt! Jag vill träffa folk, göra saker och inte bara sitta här hela jävla tiden. Visst, jag skulle kunna göra något åt saken, men jag orkar inte. Orkar inte engagera mig. Inte ett jävla dugg.

Ge mig semester någon gång. Då slipper jag sitta här och bara vänta på att lägga mig för att jag måste upp och jobba. Då KAN jag göra saker om jag vill. Nu kan jag inte det. Jag ska spendera så lite tid som möjligt av min semester hemma.

Jag håller helt seriöst på att bli galen. Skulle vilja slå sönder någonting. Vad som helst. Jag är bara så less.

Helt seriöst.. Jag skiter i om jag blir 10 cm kortare och hamnar på dvärgsidan av längdskalan, men snart sliter jag bort halsjäveln! Har ont IGEN och det är halsfluss-ont den här gången med! Är det inte bättre på måndag så ska jag till läkaren igen och det skulle inte förvåna mig om jag har halsfluss. Inte ens lite förvånad skulle jag bli.

Jag är less på skiten. Jag vill ha bort det NU!
Vill inte börja min semester med halsfluss. JAG VILL INTE!

Förutom att min kropp mår som den mår just nu, så känns allt ändå rätt okej. Snart...! :D

Som ni ser..

• 6 dagar till semester!
• 5 arbetsdagar, varav en delad tur inklusive en kväll.
• 19 dagar till bal/gardenparty
• 22 dagar till jag fyller år!
• Och någon gång därefter, förhoppningsvis inte allt för länge, så får jag veta om jag kommer in på skolan. Var in på studera.nu idag och kollade.. "handläggning pågår". Helvete vad nervös jag är nu!!
• I mitten av juli åker jag nog till Karlsborg en sväng också.. Ska bli trevligt.

Igår när jag jobbade var jag hem till en man. Han skulle få lite mat och jag frågade vad han ville ha att dricka.

Mannen: Dig.
Carroe: Det finns inget att dricka på mig.
M: Jag vill ha dig ändå.

När han väl fått sin mat sitter jag vid bordet och han kollar på mig.
M: Du är torr. Du måste smörja in dig. Ta lite kräm, samtidigt som han pekar på sin hudlotion som står i fönstret.
C: Jag är inte torr, bara lite blek.
M: Då ska du sola. Klä av dig naken och lägg dig och sola här (pekar på sin balkong).
C: Så att du kan titta?
M: Jag ska titta, säger han och skrattar.

Vi sitter och pratar lite mer så frågar han vad jag ska göra i helgen.
C: Sova.
M: Själv?
C: Ja, själv.
M: Har du ingen kille?
C: Jo då.
M: Varför sover du inte med honom?
C: För han är i Stockholm.
M: Varför har du en kille i Stockholm?
C: Det vet jag inte riktigt. Det bara blev så.
M: Hur många gånger för du sex på en kväll?
C: Jag skrattar och säger 3-4 gånger.
M: OHH MY GOD!! CRAZY CAROLINE!! Du är bra!

Mitt i all kaos och allt mörker finns det några ljusglimtar som får mig att hoppas och se klart. Bara en simpel mening kan få mig att må så mycket bättre. Ibland behövs det inte mycket för att jag ska le, om så bara för ett kort ögonblick.
När jag känner mig nere brukar jag tänka på allt fint och bra som dessa människor sagt till mig och då kan jag komma på mig själv sitta och le.
Jag älskar mina vänner och är så vansinnigt glad att jag har dem. Jag skulle aldrig byta ut dem, inte mot något i världen. Tack för att ni finns <3

Idag är det tredje dagen på rad som jag är på dåligt humör.
Jag vet inte alls varför, jag är bara irriterad och less på allt och alla.
Skulle helst vilja bädda ner mig och vakna upp i höst när jag förhoppningsvis är på plats i Skövde.

Det var allt.

I brist på annat så kör vi en nedräkning igen.

• 14 dagar till semester. 2 VECKOR!!! BARA TVÅ VECKOR!
• 10 arbetsdagar, om man inte räknar med det idag. En delad tur och bara TRE kvällspass (där ingår delade turens kväll) !!
• 26 dagar till bal/garden party
• 29 dagar till jag fyller år.
• 33 dagar till Sonisphere festival som jag är sjukt sugen på. Ska försöka dra med mig lite folk. JAG VILL!
• Ca 40 dagar till jag får veta om jag kommer in på skolan!

Mer än så har jag inte att se fram emot just nu.
(Nedräkning, del 3 saknas, men den heter "Det börjar närma sig", så ni inte tror att jag är helt puckad).

Finns det ingen som verkligen tror på mig? Som tror att jag verkligen KAN lyckas? Det känns inte så just nu om jag ska vara ärlig. Det här är något jag velat i 10 jävla år! Jag kommer lyckas.
Jag hade chansen för snart 2 år sedan, men då sumpade jag det. Brutalt. Inte medvetet. Det var absolut inte meningen att det skulle bli som det blev. Det var inte rätt tid för mig helt enkelt.
Egentligen är jag glad att det blev som det blev, men är ändå besviken på mig själv. Men om det inte blev som det blev så hade jag inte fått den här chansen. Chansen att börja om! Starta ett nytt liv i en helt ny stad med helt nya människor. Visst, det skrämmer mig som fan att bara packa ihop och flytta, men jag tror att det är det som krävs för att jag ska lyckas.

Det enda jag önskar är att någon endaste en tror på mig. Okej, nu kanske jag överdriver lite, för det finns de som tror på mig och tycker att jag gör rätt, men långt ifrån alla. Jag blir ständigt ifrågasatt. Är det verkligen det här du vill? Tar du rätt beslut? Kommer du verkligen flytta om du kommer in? är Svaret på dessa frågor JA! Men varje gång jag får en liknande fråga blir jag mer och mer osäker.
Jag vet vad jag vill och jag kommer göra det här, OM jag blir antagen. Och en sak ska ni veta. Jag gör det enbart för min egen skull. Jag har absolut inget att förlora på det. Jag skulle hata mig själv om jag inte tar chansen när jag har den. Det enda jag förlorar är närheten till min familj och mina vänner. Min familj finns alltid kvar och de vänner som inte stannar kvar var inga riktiga vänner från början. Då är det deras förlust, inte min.

Idag fick jag skäll (xD) av Nesse. Eller egentligen fick jag ett sms av honom. Han tycker att det var dålig stil av mig att inte blogga om honom när han fyllde år igår. Men jag har inte haft tid och lovade att jag skulle skriva om det idag.

Så grattis sötaste Nesse (eller Keaton som han egentligen heter) på 8års-dagen. En dag försent. Men bättre sent än aldrig.

Jag vet att jag inte ska, men jag vill.
Du vet precis hur jag känner, men jag vill säga det till dig.
Jag vill att du ska säga det till mig.

Även om det är januari så tar inte det bort mina känslor för dig.
Jag älskar dig och jag vill berätta det för dig.
Det är svårt att hålla tillbaka orden när jag träffar dig. Riktigt svårt.

När jag är ifrån dig går det inte en sekund utan att jag tänker på dig och saknar dig.
Varför ska allt vara så jävla svårt?!

Men som jag har sagt förr, det här är mycket bättre än ingenting alls. För egentligen är det inte så stor skillnad. Men det känns ändå som att det är något som saknas.

Jag tänker inte pressa dig på något vis. Inte ens lite. Du ska få den tid du behöver. All tid i världen om det så behövs. För någon gång kanske det blir som jag vill. Kanske någon gång.

I onsdags kom David hit. Vi gjorde väl inte så mycket, som vanligt. Vi sov mest. Även det som vanligt.

Igår när vi klev upp gick vi till affären och handlade lite frukost, som vi åt på balkongen. Riktigt trevligt var det. Under dagen gjorde vi inte så mycket, igen! Jag var mest en sambandscentral. Vet inte hur många samtal jag ringde och tog emot. Ska jag vara ärlig så blev jag på lite dåligt humör, men är riktigt glad att allt löste sig till slut.

Efter 1700 någon gång gick jag och David ner på stan och fikade lite. Då fick jag lära mig något väldigt stort. KAFFE ÄR FAN INTE GOTT!! Riktigt vidrigt smakar det. Aldrig mer.
Efter det så släpade jag med honom på 3Dbio. Pirates of the caribbean - On stranger tides. Ingen av oss hade varit och sett 3D förut, så då passade vi på. Bion var själva anledningen till att han kom hit också förresten. Hur snällt är inte det av honom? Att åka hit och sitta på en bio i ungefär 2½ timme och se en film som han egentligen inte vill se. Han är bäst helt enkelt.

Vad tyckte jag om filmen då? Helt okej, men rätt onödig. Den har absolut ingenting med de andra filmerna att göra. Men det var kul att se en film i 3D iallafall, fast det gör jag nog inte om.