The truth can hurt

Orden ekar fortfarande i mitt huvud, men det känns helt okej ändå.

Men brukar säga att sanningen svider. Och det gör den. Men det är sanningen. Ska iallafall göra mitt absolut bästa att tänka och känna efter för mycket, även om det är sån jag är. Men det är för mitt eget bästa som jag borde, inte sluta, men dra ner lite på det. Till slut kanske jag tror att det är sant och det vore ju förjävligt. Vill ju inte bli paranoid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0