Spontant är bra!
I fredags skulle några från styrelsen och några av våra småfaddrar (små kallar jag dom eftersom dom inte VAR våra faddrar, utan för att dom i höst på nollningen är faddrar "under" oss) hänga lite i parken, dricka lite och sen skulle jag hem och plugga. Det gick sådär.
Folk blev av med oskulden (när någon biter bort ovvemärket), vi gjorde pyramider, hade sångövning, spelade kubb och till slut hamnade dom flesta på kåren. Det var en sjukt rolig kväll. Jag fick tillochmed en slav, så jag är rätt nöjd!
När jag skulle hem sen insåg jag att min nyckel var borta (nej, jag var inte så jävla full att jag inte visste vad jag gjorde). Jag får världens panik, springer omkring i hela kårhuset och letar, frågar all personal.. Ingenting. Var tillochmed kvar ett tag efter stängning när alla lampor var tända, men fortfarande ingen nyckel.
Med ännu mer panik och några tårar går vi ner till parken och letar. Kände att allt hopp bara försvann eftersom jag bara hade en nyckel på en kedja och att hitta den någonstans i en park kändes hopplöst. Sprang runt på alla-ish ställen jag varit på och jag hittade den! Helt galet. Jag var fan helt överlycklig! Den hade ramlat ur fickan alldeles innan vi gick upp till kåren, för vi satt på en filt och hängde där strax innan. Och tänk er att inte vakna upp med ångesten att behöva betala 600-ish spänn till Securitas för att få komma in!
Gick hem, försökte sova, pratade med lillebror och mådde sådär (inte för att jag var full, utan för en helt annan sak)..
Jens tog min oskuld!
Lisas med..
Liten pyramid.
GÖR OM GÖR RÄTT! STÖRRE PYRAMID!
Emma, Felicia och Jens på kåren.
