★carroe★

.. vi ses snart igen hoppsa jag.

Det har varit en sjukt jobbig jävla dag.

Jag, Emilia, Johanna och Sandra träffades nere på stan och satte oss på Mingel och Bar för att fika och umgås. Vi satt där några timmar, sedan drog vi vidare till Old Saints så att jag skulle få mig en blå! OFC!

Hela dagen har jag vetat vilken jobbig kväll det kommer bli, men jag har ändå sett fram emot den. För jag älskar mina vänner så fruktansvärt mycket och jag kommer sakna dom ännu mer!

Ikväll har ändå varit en bra kväll. Jag har skrattat och gråtit.
Det värsta jag vet är att säga hejdå till någon man älskar, speciellt när man inte vet när man får träffas igen. Men jag hoppas verkligen att det blir snart!

Hur långt bort jag än kommer vara, så finns jag alltid där för er. ALLTID! Dag som natt.
Glöm inte att jag älskar er!

Igår när jag kom hem var jag helt slut i kroppen. Men jag ignorerade det och packade och städade för fullt. När klockan är ungefär 0030 går jag och lägger mig så jag skulle orka upp i bra tid idag för att göra klart det sista. För imorgon tömmer vi lägenheten och då ska jag ha gjort det mesta.

Jag ligger och läser, men blir inte trött. Jag vrider och vänder på mig men lyckas inte somna. Sist jag kollade på klockan var den 0445 ungefär Jag var tillochmed upp en sväng runt 0330 och packade lite till, med förhoppningar om att jag skulle bli trött. Till slut somnar jag iallafall och är glad att jag kommer få några timmars sömn. Men 07.26 imorse fick jag sms om att jag fått ett beslut från CSN på min ansökan om studiemedel.

Jag tänkte försöka somna om, men eftersom jag var orolig att jag inte skulle få mitt studiemedel så var jag tvungen att gå upp. Jag loggar in på CSNs hemsida och läser beslutet.
Då skriver dom asen att jag fått för lite poäng sist jag studerade. Jag har 23.7 poäng, men behöver 15.3 poäng till! Förtsår ni hur sjukt det är?!

Jag kommer alltså kanske inte få något studiemedel alls!
Jag grät som ett barn och skickade ett sms till mamma. Jag är verkligen helt förstörd. HUR I HELVETE SKA JAG ÖVERLEVA UTAN PENGAR?!
Men, det stod att om jag hade särskilda skäl som påverkat mina studier, så kunde jag skriva till dom så skulle dom göra ytterligare en bedömning. Helst skulle jag ha intyg på detta också.
Och tro mig, jag har några skäl till varför det gick som det gick, men vad det är tänker jag inte dra upp här.
Men jag skrev ihop ett svar och skickade iväg och håller alla tummar jag har för att det ska gå vägen. Jag hoppas inte allt för mycket, men lite.

Jag vet fan inte vad jag ska göra om jag inte får några pengar från CSN. Visst, jag har lite sparat, men jag kanske klarar mig en termin på dessa pengar. Det är inte direkt så att jag kan låna pengar av mamma och pappa heller, för dom är inte världens rikaste.

Förhoppningsvis så löser det sig. Om inte, så får jag ta det då.
Nu ska jag fokusera på att packa och städa, för ikväll ska jag träffa mina vänner och säga hejdå till dom.

I tisdags var jag som sagt till Tierp för att träffa Jenny. Det blev inte som vi hade tänkt oss. Det började när jag stod på stationen. Då ringer Jenny och berättar att hennes tåg är inställt och att nästa går om en timme, vilket betyder att vi bara skulle hinna ses en timme. Men det är bättre än inget. Så jag åkte till Tierp, satt där ungefär en timme och väntade på henne. Det första jag gjorde när jag kom fram var att kolla så att mitt tåg hem inte var inställt och det var det inte.
När Jenny kommer säger hon "Du har väl sett att ditt tåg hem är inställt?"
Då hade idioterna alltså ställt in mitt tåg. Det hade jag verkligen inte tid med eftersom jag skulle visa min lägenhet 15.45 och sedan klippa mig 30 minuter senare. Så jag ringer mamma och frågar om hon kan hämta mig eftersom det verkligen var kris, och självklart gjorde hon det. Mamma kom till undsättning ännu en gång.

Jag smsade tjejen som skulle kolla på lägenheten och förklarade hur läget var och frågade om hon kunde komma 1700 istället och det kunde hon. Så det var riktigt bra.

När jag väntade på mamma så gick jag och Jenny till affären och köpte kakor och satte oss sedan vid stationen och picknickade. Jag fick även en present av henne. Och gissa om jag grät!

Hon hade även skrivit lite på baksidan av sakerna. Jag älskar verkligen den människan och jag kommer sakna henne som en tok! <3

Mamma ringde och hon var där och väntade på mig. Så vi gick till bilen och jag och Jenny sa hejdå. Självklart grät jag lite till.

Kom till Skutskär, hoppade på bussen in till stan och gick direkt till frisören. Jag kände att jag ville göra något annorlunda, så jag skaffade mig en lugg. Senast jag hade lugg var när jag var liten någon gång. Har fan haft ungefär samma frisyr så länge jag minns.

Det känns jävligt ovant, men jag tror jag gillar min lugg.

Igår var jag till IKEA med Johanna, Micke och Christoffer. Alla vi 4 ska flytta så vi passade på att köpa lite grejer som vi behövde. När vi åker därifrån så hör vi att det låter konstigt från bilen, det låter som att det är något som skrapar i. Så vi svänger av och går ut för att kolla vad som är fel, men hittar inget.

Vi fortsätter att åka men det låter fortfarande. Eftersom vi skulle ut på motorvägen så var vi lite osäkra på hur vi skulle göra, så vi stannar bilen igen och kliver ur. Den här gången ser vi att det är någon kåpa (någon sa att det var en kåpa som skyddar motorn och sånt, jag vet inte alls :p) som hänger ner i fram på bilen. Den sitter bara fast på ena sidan. Vi hittar lite snören i bilen som vi knyter fast den med, ordentligt! Om vi skulle ta det lugnt skulle vi förmodligen klara oss till Gävle. Men icke! Precis när vi är på påfarten till motorvägen hör vi hur det börjar låta igen, så vi stannar, slår på varningsblinkersen på bilen och kliver ur. Och självklart så hänger den här igen!
Jag och Johanna hade en bil och Micke och Christoffer har en annan bil, men som tur var så åkte vi först så dom andra stannade för att kolla vad som var fel. Vi får inte fast kåpan hur vi än gör, så Micke sliter loss den. Och då var det problemet ur världen.

 

Väl framme i Gävle är vi 20 minuter försenade till vår bordsreservation på Mezopotamya. Men jag hade ringt och berättat att vi skulle bli lite sena och det var okej. Vi käkar våran mat och pratar bra länge. Och självklart var det Johanna som betalade eftersom det var hennes födelsedagspresent till mig, så tack för det! :D <3

 

Efter att vi käkat åker vi till Buddys där en av Johannas nära vänner jobbar. Vi satt där i 3½ timme och bara hade det allmänt trevligt.

Även fast det har varit två dagar som inte blev som det skulle, så är det två bra dagar! Det är inget man glömmer. Jag kommer verkligen sakna folket på det här stället.

Igår kom mamma hit för att hjälpa mig med lite städning. Hon tvättade fönster och så. Sen bar vi massa kartonger och kassar av förbannelse ner till bilen. En del av mina grejer ska ju få bo där. Och det tackar jag för.
Och tack världens bästa mamma för hjälpen <3

Jag tvättade massor! 7 maskiner. Täcken, överkast, kläder, sängkläder, gardiner, mattor, handdukar.. Ja allt. Skönt att ha det gjort innan jag kommer ner till Skövde.

Thomas kom på besök och vi pratade om allt och inget. Vi drog även iväg och käkade. Man måste ju ha mat!

Nu har jag precis kommit hem från vårdcentralen. Har varit där och fått spruta nummer 2 mot hepatit A. Så nu är jag säker från det också.

Ska strax iväg till tåget för att åka till Tierp och picknicka med min Jenny! :D Kan bara vara där i ungefär 2 timmar, för sen måste jag hem då det kommer en tjej och ska kolla på min lägenhet 15.45.
Jag hoppas verkligen att det går fort, för 16.15 ska jag iväg och klippa mig. Min frisör hade precis fått en avbokning idag och det var den enda lediga tiden på hela veckan och jag ville verkligen att hon skulle klippa mig innan jag flyttar. Så jag är riktigt glad för det.

Och runt 1800 ska vi iväg på bilbingo. Måste passa på, för det är nog sista gången på väldigt länge som jag kommer iväg. Och det är kvalitetstid med min mamma <3

Jag är sjukt stressad just nu, för jag har så mycket att göra och så mycket som snurrar i huvudet. Det känns som att jag måste vara vaken konstant tills jag ska flytta om jag ska hinna med allt jag måste och vill göra. Men det löser sig. Jag är ju som sagt expert på att göra saker i sista sekund.

Då går vi in på min sista vecka i Gävle.
Jag kommer ha fullt upp hela veckan och det känns rätt bra.

Måndag:

• Imorgon kommer mamma in och hämtar alla kartonger som ska bo hos dom, under tiden jag bor i Skövde.
• Jag ska tvätta så mycket jag kan. Täcken, sängkläder, handdukar, kläder. Skönt att slippa göra det när jag kommer ner.
• Thomas kommer hit efter jobbet och umgås med mig. Var alldeles för länge sen som vi sågs, så vi ska passa på nu en sista gång innan jag drar.
• Ringa HSB och försöka fixa så att Johanna får min lägenhet.
• Ringa Mezopotamya och boka bord till onsdag.

Tisdag:

• Jag ska till Tierp och picknicka med min Jenny <3
  Hon har inte tid att komma hit och jag har inte tid att åka dit, så då möts vi halvvägs när hon ändå ska till Tierp. Man får göra det bästa av situationen :D

Onsdag:

• Ut och äta med Johanna eftersom jag fick det i födelsedagspresent :D
• Packa det mesta och börja städa lite.

Torsdag:

• Packa det sista och göra klart allt.
• Eventuellt fota lite med Sandra eftersom jag fick det av henne i födelsedagspresent :D
• Dra ihop ett gäng och ta en fika eller något liknande. Bara prata massa skit och säga hejdå. Säg till om du är sugen på att hänga med.
• DRICKA EN BLÅ!

Fredag:

• Tömma lägenheten!
• Umgås så mycket jag kan med brorsan, mamma, Tommy och vovvarna.

Lördag:

• FLYTT!

Helt sjukt vad mycket jag ska hinna med. Tur att jag packat så pass mycket som jag gjort.

Jag kan vara den lataste och mest otränade människa jag vet.
Cykla är bland det värsta jag vet. När jag jobbade så hade jag tänkt cykla dit och hem eftersom det bara tar ungefär 10 minuter. Men efter 4 dagar gav jag upp då jag tyckte att det var alldeles för jobbigt.

Men idag fick jag för mig att jag skulle cykla hem till mamma, vilket är ungefär 18 km.
Så jag hoppade på cykeln och trampade på som en galning. Efter 20 minuter är jag helt slut och beredd att vända om. Men envis som jag är så fortsätter jag. Jag cyklar och cyklar och tycker inte att jag kommer någonstans.

Jag kom iallafall fram till slut. Det tog exakt 59 minuter att cykla, vilket jag tycker är riktigt bra. Speciellt eftersom jag har världens sämsta kondition och inte har tränat på flera år! Jag var helt slut i flera timmar. Mådde riktigt dåligt ett tag.

Och en sak som är helt säker. Jag kommer ALDRIG någonsin mer cykla 18 km frivillit.

Men jag är riktigt stolt över mig själv som verkligen gjorde det.

Om en vecka flyttar jag till Skövde. Det är helt ofattbart. Det känns så overkligt på något vis. Jag har hur mycket som helst att göra också. Och så många att träffa.. Jag orkar inte ens tänka på det.

Det är fredagkväll och jag är hemma och packar och städar. Sista helgen i Gävle..


Kommer sakna alla så vansinnigt mycket.

Ska återgå till all kaos nu. Det är på kvällen/natten som jag fungerar bäst, så jag måste passa på att utnyttja det!

Om 11 dagar flyttar jag. 11 DAGAR! Det är inte ens två veckor.
Jag kan fortfarande inte fatta det.

Jag packar och packar, men tycker inte att det händer någonting. Ändå har jag fyllt ungefär 20 kartonger. Iofs var ungefär hälften redan packade i förrådet, så ungefär 10 kartonger är fyllda med saker från lägenheten. Än är det mycket kvar, men det ska nog gå.
Sen är det den stora frågan hur i helvete allt ska få plats i kärran, eftersom vi bara ska åka en gång!

Jag måste erkänna att jag börjar få lite panik, även om jag ser fram emot flytten.

Dålig dag.
Är bara allmänt sur och less. Känner inte för att göra ett jävla dugg idag.
Vill vara hemma, sätta mig i soffan och bara kötta TV-spel.
Eller varför inte bädda ner mig i sängen och sova till nästa vecka.
Det skulle funka precis lika bra.

Ingenting är roligt idag. Förutom att jag är massa glad över min födelsedagspresent som jag fick av pappa.

Dåligt väder är det också. Regn och äckel.

Visst, jag kommer förmodligen le och skratta lite ikväll. Men det kommer inte vara ett äkta leende.
Det kommer inte vara ett leende från djupet. För på insidan gråter jag.

Jag vill kunna känna den där äkta glädjen igen. Jag vill vara glad på riktigt.

Då var det spikat.

Den 6e augusti flyttar jag till Skövde och kommer förhoppningsvis aldrig tillbaka. Det är iallafall så det känns just nu, men man vet aldrig.

Har en hel del kvar att ordna med, även fast jag fixat det mesta redan.

Viktigast av allt är att hinna säga hejdå till alla, vet bara inte hur jag ska hinna. Måste nog styra upp något gemensamt känns det som. Som en sista grej sådär. Det löser sig. Men det är fan 2 veckor kvar.

Hur i helvete ska jag hinna?!

Du vet vad jag har sagt. Och jag lovar, jag kommer att hålla fast vid det.
Du vet precis vad jag tycker.

Om du tycker att det är värt det så är det upp till dig.
Men då ska du inte ens försöka att komma tillbaka heller.

En klump i magen. En annan än den som redan finns.
Så nu har jag två.

Jag tycker inte om det här. När jag inte vet vad som händer.
Varför kan det bara inte bli som jag vill?!

Gör mig inte besviken..

Det var 3 dagar sen jag kom hem från Karlsborg och imorgon åker jag bort igen! Den här gången bär det av till Idre. Ska på släktträff och passa på att umgås med pappa, eftersom jag inte vet när vi ses igen, eftersom jag flyttar ännu längre bort nu.

Under hela min ledighet har jag varit borta mer än vad jag varit hemma. Det har varit en riktigt bra sommar. Jag har varit glad så gott som hela tiden. Men det är bara för att jag umgåtts med människor jag tycker om. Egentligen har jag inte gjort så jättemycket. Hade planerat att jag skulle göra mer saker, men det gör inget att det inte blev som jag tänkt. Jag är nöjd ändå.

Dax att packa lite kanske, för det är mindre än 12 timmar till vi åker.

Jag vet inte riktigt vad jag känner just nu.. Allt är bara så konstigt.

Även fast jag trivs rätt bra med det som är nu, så vill jag att allt ska vara som förr.
Men jag vet att jag inte kan få det jag vill..

Sitter på tåget nu och är på väg hem efter nästan en vecka i Karlsborg. Det har varit en riktigt trevlig vecka, men helvete vad jag har gått.
Vi kan ju börja med när jag kom dit. Efter en överenskommelse med David så skulle jag bära min väska själv från stationen i Karlsborg hem till David. Det ångrade jag bittert när jag väl kom fram. Det var ungefär 4 km den korta vägen! Det tog ungefär 1½ timme att gå, fast då stannade vi och åt pizza också. Han tyckte lite synd om mig på slutet, men jag är envis!

I onsdags var vi in till Skövde eftersom David skulle shoppa lite. Egentligen skulle han bara köpa en kaffekokare, eller var det en kaffebryggare? Nej, en kaffekokare var det, en konstig en. Skit samma. Men han kom hem med massa mer. Jag lurade bland annat på honom lite kläder.
Jag var inte så sugen på att gå till stationen igen, så vi bestämde oss för att ta cykeln. Men inte fan hade han någon pakethållare heller, så jag fick sitta på världens hårdaste sadel. Hade riktigt jävla ont i röven när vi kom hem på eftermiddagen. Kunde knappt sitta..

Igårkväll fick David för sig att vi skulle på en "liten promenad". Det slutade med att vi gick i nästan 3 timmar och långt blev det. Nästan 1.3 mil. Jag har nog aldrig gått så långt, någonsin. Vi tog en liten paus på en brygga vid Vättern på väg till fästningen (där han jobbar) och en glass-paus på vägen tillbaka.

Vi gjorde egentligen inte så mycket när jag var där. Vi har mest bara varit.

Och som ni redan vet så fick jag veta att jag blev antagen till utbildningen som jag vill gå. Som jag SKA gå. Lägenheten är också fixad. Väntar bara på att dom ska skicka hem ett kontrakt som jag ska skriva på och skicka in. Det är inte förns nu som det börja sjunka in och jag inser att jag verkligen ska flytta om några veckor. Det känns bra, men jag är ändå ledsen. Jag ska lämna allt och alla jag älskar och flytta till en helt ny stad där jag inte känner någon, förutom David som är ungefär 5 mil bort. Men han räknas inte riktigt. Eller jo, det gör han, men inte på samma sätt.

När jag kommer hem så är det bara till att börja packa, fixa massa och ringa några samtal.

• Säga upp lägenheten
• Säga upp elen
• Säga upp bredband
• Åka till jobbet och lämna lite grejer

Nu vill jag bara få allt överstökat och vara på plats, men det dröjer några veckor än..

Det ska inte kännas såhär.
Jag borde vara glad, Men istället så har jag en stor fet klump i magen. Och den är tung. Fy satan vad tung den är. Varför kan jag inte bara vara glad?

Det är ju det här jag vill.

Jag är sjukt glad just nu. Fast ändå ledsen.
Men mest glad.

Lägenhet är förmodligen fixad också. Väntar bara på svar.
Hoppas bara att dom är snabba så att jag kan fixa det medans jag är här nere.
Då slipper jag åka ner igen, bara för det.

Imorgon drar jag söderut igen.. Lite längre än till Stockholm den här gången.
Förhoppningsvis slår jag två flugor i en smäll, om jag nu kommer in på skolan vill säga. Det får jag veta under tiden jag är där. Och OM jag kommer in på skolan så ska jag passa på att fixa lägenhet när jag ändå är där nere. Rätt jävla smart ibland jag måste jag säga. Plötsligt händer det..

Ska hälsa på David i Karlsborg för er som inte förstått det och det ligger 5 mil ifrån Skövde så..
Jag hoppas verkligen att jag kommer in och jag tror att jag gör det. Men det är jobbigt att vänta ändå.
Jag vill jag vill jag vill!

Har en hel del att göra idag, så det är bäst att jag kliver upp tror jag.

• Ska till stationen och köpa biljett.
• Skriva packlista och packa. Men viktigast av allt på den punkten är att inte packa så in i helvete med grejer den här gången. Hade träningsvärk i flera dagar efter förra gången.
• Åka till mamma och hämta mobilt bredband.
• Städa undan lite här hemma.
• Ska försöka hinna köra en sväng idag också, eftersom jag inte kan göra det någon annan dag den här veckan.
• Ska duscha och fixa allt inför imorgon så att det bara är att kliva upp och traska till tåget eftersom jag åker 8.12 imorgon bitti.